Axlarna värkte av de tunga matkassarna, men jag gnolade glatt på en av de nya lovsångerna jag lärt mig medan jag tog trappan upp till lägenheten. Sakta men säkert började jag göra mig hemmastadd i nya lägenheten, och idag hade jag bestämt mig för att fylla köksskåpen. En bra grund för att ta hand om sig är att äta, och för att äta bra behöver man ha saker hemma. Diana och jag hade suttit på en rast och skrivit listor på vad som kunde vara bra att ha hemma, och innan jag gått hem från jobbet hade jag gjort ett storinköp.
För första gången på länge kände jag mig riktigt och innerligt glad. Gemenskapen, både den med människorna och den med Gud, hade fyllt mig till bredden med hopp om livet. Det fanns så mycket spännande att lära och så mycket i Bibeln att läsa. Det fanns en mening med allt. Det var inte en slump att jag börjat jobba där jag gjorde, och inte bara trista omständigheter som gjort att jag hamnat i Stockholm över huvud taget. Gud hade en plan för mig. Det var en hisnande glad känsla. Jag var så tacksam ändå, över hur allt hade blivit. Jag behövde inte vara perfekt för att vara troende, det räckte med att vilja och försöka.
I köket ställde jag påsarna på bordet och packade upp. Ris, pasta och gryn till skåpen, frukt i en skål på diskbänken. Längst ner i påsen låg en stor förpackning med värmeljus och några blockljus och jag gick ut i rummet för att lägga dem i en låda i byrån.
Jag drog ut den nedersta lådan och stirrade på den svarta lådan som låg där. Svalde. Den gjorde mig alldeles svag i benen och jag sjönk ner på golvet, och lutade ryggen mot sängen. Med darrande hand lyfte jag fram lådan och höll den framför mig en lång stund. Det här med sex hade blivit en så tydlig markör för mig, att jag inte var som de andra i kyrkan. De pratade om det som något heligt, som något väldigt vackert som tillhörde äktenskapet. Jag hade tyckt att sex var kul, skönt och naturligt, men aldrig liksom heligt. Dessutom hade jag legat med väldigt många. Sex hade varit en kul grej, en trevlig hobby i perioder när jag varit singel. Och en viktig del av de längre relationer jag haft. Det hade egentligen aldrig slagit mig att det skulle ha varit helig på något sätt. Det gav mig en känsla av att jag egentligen var en simpel människa, och ja, också syndig.
Diana hade förklarat att Gud ville göra allting nytt, att han ville göra mig ny. I mitt nya liv skulle jag leva rent och rätt. Det fanns inget utrymme för sånt här.
Med en kraftansträngning tog jag mig upp på knä, öppnade lådan och hällde ut innehållet på sängen. En rosa dildo, som jag köpt under ett fnissigt besök i en butik tillsammans med några vänner redan på gymnasiet. Ett par fluffiga handklovar som jag och John hade använt mest på skoj några gånger. En liten diskret vibrator och ett glidmedel med värmande effekt. Ganska många kondomer, jag hade köpt på mig när jag flyttat till Stockholm, hade tänkt att det var bäst att ha hemma. Åsynen av allt fick det att vända sig i magen på mig. Och samtidigt viskade en frestande liten röst inom mig att det ju inte var så farligt. Hur farligt kunde det vara att onanera? Vad var det för Gud som liksom höll koll? Kanske kunde jag använda något, en sista gång? Spara lite till? Jag behövde ju inte ha sex med någon annan, det kunde jag avhålla mig från ett tag. Fast Gud, han skulle veta. Han skulle se. Det svindlade för ögonen på mig när jag insåg att Gud sett varje gång hon haft sex eller onanerat fram tills nu.
Den bilden av Gud var inte helt bekväm, och det var heller inte en bild av mig som exempelvis pastor Anders med hela sin fördjupade relation med Gud någonsin skulle få höra om.
Kondomerna kunde jag göra mig av med. Handklovarna … alltså någon gång skulle jag väl gifta mig? Det kunde ju vara kul att ha kvar, det gjorde ju inget. Jag lyfte upp dildon. Den liknade en penis, med upphöjningar som med lite god tolkning skulle kunna tolkas som ådror. Vägde den i handen. Nä, den där behövde jag göra mig av med. I klippet som Diana skickat hade pastor Anders förklarat att onani är en slags otrohet. Antingen mot ens fru eller man, om man är gift. Och annars en slags sätt att vara mentalt otrogen mot den man ska gifta sig med. Gud belönade den som trodde, han svarade på de troendes böner. Om man bad om en partner skulle man få det. Då behövde man heller inte hålla på med onani, bara man gifte sig fort nog.
Jag skulle dö av skam om någon från kyrkan skulle få syn på innehållet i den här lådan. Jag kunde ju inte börja mitt nya frälsta liv med att planera för någon slags dubbelliv. Antingen var jag kristen, eller så var jag det inte. De andra verkade ju kunna avhålla sig från sex. Gud hjälpte skulle såklart hjälpa mig.
Jag gick ut i köket och hämtade en plastpåse. Öste ner allt innehåll från lådan i påsen och knöt ihop den. Insåg att den var genomskinlig, och gick för att ta en brun papperspåse också. Ställde alltsammans bredvid ytterdörren. Jag fick ta och slänga det där sen. La ner ljusen i den svarta lådan i stället, och ställde tillbaka den i byrån.
Nu. Små, små steg in i det här nya livet. Gud skulle belöna mig, han skulle leda mig. Det hade Linnea och Diana sagt, och det kändes faktiskt så. Det kostade på, men det hade de förberett mig på också. Allt var som det skulle.