”Nu kommer snart Maria. Hon är alltså gift med Anders, så hon är också pastor i församlingen även om hon sällan syns på scenen och så. Man ska ha lika mycket respekt för henne som för Anders. Det är hon som kommer döpa dig, jag är med på sidan av och hjälper till.”
Diana strök ideligen bort en hårslinga från ansiktet och gick nervöst runt i rummet. Hon var liksom mig helt klädd i svart, med tighta stretchjeans och en tight svart t-shirt. Och hon var verkligen snygg, även i de här enkla kläderna, och det gjorde mig självmedveten.
”Hej, här står ni ju!” Marias ankomst föregicks av en pust av en dyr parfym.
Maria var en späd kvinna, men hennes närvaro fyllde rummet. Hon rörde sig med en självklarhet, som en drottning. Hon ägde marken där vi stod och med henne nära blev vår hållning lite rakare och våra blickar lite böjdare.
Hon hade precis som både jag och Diana svarta tighta kläder, men till skillnad oss hade hon inte en t-shirt utan ett urringat linne. Jag noterade att Marias kläder såg exklusiva ut. Hon var av en helt annan sort, en annan klass. Mer elegant, mer upphöjd. Vackrare än alla andra. Jag sneglade bak på sin egen jeansklädda rumpa och funderade över hur byxorna satt egentligen. Bredvid Maria och Diana upplevde jag mig själv som en blek och ful skugga.
”Här ska ni få t-shirtar. Du och jag, Diana, har t-shirtar med Praise Churchlogga. Du, Emily, har den här.”
Hon höll upp en t-shirt med texten ”Rescued and Reborn” och med en mindre Praise Churchlogotyp på strax nedanför. Jag tog emot t-shirten med en hand som skakade lätt. Jag var nervös. Diana drog snabbt på sig sin t-shirt. Maria skrattade till.
”Vad fina ni blir. Jag tar på mig min sedan när det är dags. Ni kan börja gå hit back stage i slutet av predikan, så möts vi och går ut till dopbassängen på scenen tillsammans.”
Maria svepte i väg lika snabbt som hon kommit. Jag följde henne med blicken och räknade. Tolv klackande steg innan hon försvunnit ut ur synhåll.
”Hon hade ett väldigt urringat linne. Jag trodde man inte riktigt fick ha sånt här.”
”Hon är ju Anders fru, Emily. Hon får göra som hon vill. Det är ingen man i hela församlingen som hade vågat titta på henne på det sättet.”
Diana skrattade högt och jag fattade inte riktigt vad vi skrattade åt, men skrattade med.
”Är du förresten nervös inför dopet? Kommer någon från din familj för att titta?”
”Nej, de vet faktiskt inte ens om det. Men det gör inget, jag ser ju er som min familj nu.”
Diana la armen om mig och kramade till.
”Ja, så är det. En sak i taget.”
Med armarna runt om varandra gick vi ut mot kyrksalen. Där back stage var det mörkt och plötsligt stötte jag i knät i en låda som stod lite gömd i ett hörn. Jag föll huvudstupa framåt, och det högg till i knät som om det skulle gå av.
”Åh jävlarrrrr…”
Diana såg på mig med stora ögon i dunklet. Jag låg på golvet och kved, men händerna runt knät.
”Åh, Jesus, Emily. Tur att du snart ska döpas så att du blir en ny människa. För svärandet måste du lämna i dopgraven, det är så ett som är säkert.”
”På din önskan och på min Mästares befallning döper jag dig till Kristus. I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn…”
Maria och Diana tog ett fast tag om min överkropp och lutade mig hastigt ner i vattnet. Jag hann precis stänga till luftvägarna och sedan var jag plötsligt uppe över ytan igen. Hela kyrksalen exploderade i applåder och jubel och Maria och Diana gav mig blöta men stora kramar. Diana tog min hand och sträckte våra bägge händer triumferande upp mot himlen. Hand i hand hoppade vi båda i takt med lovsångsbandets taktfasta spelande. Det gick som en våg av triumf och lycka genom hela kroppen. De starka strålkastarna som lyste mot dopbassängen kändes bleka i jämförelse med hur det kändes att jag själv måste stråla.
Ingen lycka hittills i livet kan mäta sig med den här. Jag var i allas blickfång, alla de här vännerna jublade och gladde sig med mig. Nu var jag en ny människa i Kristus och allt skulle bli bra. Jag kramade Maria en gång till, det kändes naturligt.
Men ögonblicket passerade snabbt. Vi klättrade upp för stegen och mötte värdgänget som stod redo med handdukar och visade oss genom en öppning i de svarta skynkena. Sedan smet vi bakom scenen och ner till rummet där vi kunde byta om igen.